Vad är gluten?
Gluten är ett protein som består av gliadin och glutenin. Det används ofta i bakverk eftersom det hjälper degen att jäsa och fungerar som ett bra bindemedel. Gluten finns i de flesta vanliga spannmålssorter, som vete, korn, råg och dinkel. Havre är i sig självt glutenfritt, men kan bli förorenat av glutenhaltiga spannmål under produktionen. Majs, ris, hirs och bovete är naturligt glutenfria. En sjukdom som är välkänd för att orsaka problem vid intag av gluten är celiaki.

Celiaki
Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar onormalt starkt på gluten. För personer med celiaki innebär glutenintag att immunsystemet angriper kroppens egna vävnader. Det leder ofta till inflammation i tunntarmens slemhinna och förlust av tarmludd, vilket kan orsaka magsmärtor, diarré, blod i avföringen, viktminskning och nedsatt näringsupptag. För personer med celiaki är enda behandlingen en strikt glutenfri kost – livet ut. Det kan vara utmanande eftersom gluten ofta förekommer "dolt" i livsmedel, vilket kräver noggrann kontroll av innehållsförteckningar. Eftersom glutenfri mat ofta är dyrare får personer med diagnostiserad celiaki ekonomiskt stöd från NAV på cirka 1900 NOK per månad.

En fråga som många har ställt är om även personer utan celiaki kan reagera negativt på gluten. Under senare år har tillståndet icke-celiakisk glutenintolerans fått stor uppmärksamhet i media.

Icke-celiakisk glutenintolerans
Detta är ett syndrom där individer upplever liknande symtom som vid celiaki – t.ex. magsmärtor, diarré och uppblåsthet – men utan skador på tunntarmens slemhinna. Många upplever även symtom som inte är relaterade till magen, som depression, muskel- och ledvärk, huvudvärk och kronisk trötthet.

Forskare har undrat om det verkligen är gluten som orsakar dessa besvär – eller något annat?

Forskning från Monash University
Peter Gibson och kollegor från Monash University i Australien ville undersöka detta. År 2011 genomförde de en studie med deltagare som hade IBS (irritabel tarm) och redan följde en glutenfri kost (1). Deltagarna mådde bra på kosten, och forskarna ville se om symtomen återkom när gluten återintroducerades.

Studien var dubbelblind och placebokontrollerad med 34 deltagare (flest kvinnor). Alla följde glutenfri kost i 6 veckor, men 19 fick dessutom dagligen två brödskivor och en muffins med gluten, medan 15 fick motsvarande utan gluten.

Resultatet visade att cirka 68 % i glutengruppen upplevde försämrade symtom, jämfört med 40 % i placebogruppen – en statistiskt signifikant skillnad. Forskarna drog slutsatsen att icke-celiakisk glutenintolerans kunde vara ett verkligt tillstånd.

FODMAP
FODMAP är fermenterbara kolhydrater (oligo-, di-, monosackarider och polyoler) som är svåra att bryta ner i tunntarmen. I Australien utvecklade dietisten Dr. Sue Shepherd en FODMAP-diet, som numera är erkänd och används även inom norsk sjukvård.

Flera studier har visat att personer med IBS eller misstänkt glutenintolerans mår bättre av en FODMAP-fattig kost – upp till 86 % får förbättring (2).

Gibson och kollegor gjorde därför en ny studie där de kontrollerade fler variabler (3). Här följde 37 deltagare en glutenfri och FODMAP-fattig kost i två veckor. Därefter fick de under en vecka olika tillskott:

• En grupp fick 16 g gluten
• En annan fick 2 g gluten + 14 g vassleprotein
• Den sista fick 16 g vassleprotein

Deltagarna gjorde uppehåll i två veckor mellan varje diet.

Under de första två veckorna mådde många bättre. Men under testperioderna kunde forskarna inte se att gluten tydligt försämrade symtomen. De drog därför slutsatsen att glutenintolerans inte kunde bekräftas i denna studie under en FODMAP-fattig kost.

Nyare forskning
En studie av Volta m.fl. utvärderade 12 255 personer som misstänkte att de hade icke-celiakisk glutenintolerans (4). Av dessa hade ca 3 % celiaki, och ungefär hälften visade tydliga IBS-symtom.

Slutsats
Den andra studien av Gibson och kollegor talar emot resultaten från deras första. Den var bättre kontrollerad och visade att gluten i sig kanske inte är problemet – snarare mat med hög FODMAP. När man utesluter gluten utesluter man ofta även FODMAP-rika livsmedel, vilket kan ge symtomlindring.

Det betyder inte att icke-celiakisk glutenintolerans inte existerar – men det antyder att många med sådana symtom kanske reagerar på andra ämnen än gluten.

Till sist: om du mår bättre av en glutenfri kost, är det självklart viktigt. Men det kan ändå vara klokt att ta reda på den verkliga orsaken till dina besvär innan du börjar med en restriktiv diet som glutenfri kost.

Referenser:

1. Biesiekierski JR et al. Gluten causes gastrointestinal symptoms in subjects without celiac disease: a double-blind randomized placebo-controlled trial. Am. J. Gastroenterol. 2011;106(3):508-14;
2. Barrett JS. Extending our knowledge of fermentable, short-chain carbohydrates for managing gastrointestinal symptoms. Nutr. Clin. Pract. 2013;28:300-6.
3. Biesiekierski JR et al. No effects of gluten in patients with self-reported non-celiac gluten sensitivity after dietary reduction of fermentable, poorly absorbed, short-chain carbohydrates. Gastroenterology 2013;145(2):320-8.e1-3.
4. Volta U et al. An Italian prospective multicenter survey on patients suspected of having non-celiac gluten sensitivity. BMC Med. 2014;12:85.